Through the Marrow of the Skin
Healing Drum – The Skin that Holds the Body (2025)
Aluminium, studsmatta, digitaltryckt textil, koskinn
Aluminium, studsmatta, digitaltryckt textil, koskinn
Healing Drum – The Skin that Holds the Body består av tre delar; Spiralen, Studsmattan/uppspända hudtexturen, Stora shamantrumman. Verket hör också ihop med filmen Through the Membrane of my Skin som visas på bortre väggen längst in i rummet.
Trumman är det äldsta och mest närvarande instrumentet då du hör ditt hjärta slå dag ut och dag in. Det är både livet och möjligheten till helande, transformation och ceremoni. Vad skall firas här? Är det vår egen dödlighet? Är det att allt hänger ihop? Att det är först när någonting felas som vi blir medvetna om länken?
Spiralformen syftar på både djuptid (deep time) men även den 30 mm Gore septal occluder som Åsa nyligen fått inopererat i hjärtat för att sluta sin PFO – dvs. ett hålrum mellan hjärtkamrarna som bör slutas när man haft en stroke för att förhindra ytterligare stroke. Det uppspända skinnet är huden från den hudkostym som Åsa bar då hon med sin mamma och dotter lekte att de var deg och att de
var lekmaterialet, i filmverket Mama Dada Gaga (2019). Kroppen är inscannad digitalt och i verket utsträckt precis som digitala textur-skins ser ut. Här har det lekande skinnet istället spänts upp som ett offer, en symbol för den utmattade och uppgivna kroppen, urlakad på kraft och lekfullhet. Huden har dragits av och blir till en trumma eller en felvänd studsmatta. Trumman som hänger strax bakom är inspirerad av en klassisk shamansk ramtrumma, med koskinn uppspänd på en aluminiumram som kämpar emot skinnets potenta spänning.
Caliban (2025)
(SV)
Nyckeln som vrider upp världen har trängt genom miljoner kroppar, stänglar, mycel och mineraler och fyllt dem med liv. Den ständiga födaren – vattnet – arbetar med allt i dimma, snötäcken och störtfloder. Fyller, gör hålrum och formar sig i alla de skepnader som befolkar vår jord. I Through the Marrow of the Skin arbetar Åsa Cederqvist utifrån egna erfarenheter med vattnets, kroppens och andens bräcklighet i en utmattad värld och mänsklighet.
Vattnet har alltid varit nyckfullt. Som en av de gamla gudarna, som både gav goda förutsättningar och skakade fundamenten för existensen. Och precis som andra okontrollerbara krafter lever vattenanden som vi möter i verken The Source och The Essence under pressade omständigheter. Människan buteljerar, förorenar och slösar med det enda materialet, den gamla guden, gudinnan, livsanden, nyckeln till livet. Genom källor och avlopp kommer och går ett flöde som vi inte längre kan ta för givet. Detsamma går att säga om de många som lever i en vattnets metafor. Vi förpackar livsenergin och säljer den till högstbjudande. Vi arbetar i vilt flöde och försöker upprätthålla våra egna och andras liv. Men tar slut, torkar ihop och krackelerar när de fossila depåerna töms snabbare än de hinner fyllas på.
Huden, som följer och håller ihop allt det mjuka, är membranet mellan oss ochannan materia och ytan där omgivningen kan förnimmas. Den blir också till hinnan som skyddar och frammanar övergången mellan den fysiska omgivningen och allt det som inte går att ta på. Allt passerar genom den och allt ska den skydda. Hjärtats rytm trummar i takt till uråldriga ceremonier och transtillstånd som ska hylla, blidka och återknyta till de krafter som vi jordevarelser inte kan kontrollera. Huden, trumman – den töjs, bänds, veckar sig och trots alla hudvårdsrutiner hamnar vi åter i transformation och blir något annat. På huden gör både döden och livet reklam.
Cederqvists textila skulpturer söker sig ut från en digital sfär och blir påtagliga varelser som sträcker, bänder och tar köttig plats. I den förstärkta verkligheten(1) vill vattnet sprida sitt budskap på ett sätt som vi kanske kan förstå genom vår digitala nyfikenhet. Urkrafterna lånar samtidens språk och ger utrymme för andra organismer att besöka oss i våra fysiska rum. I Cederqvists universum sker ett utbyte där det finns plats och tillåtelse att låsa upp annars låsta dörrar och färdas över verklighetens gränser – så som vi uppfattar dem. Där finns det urlakade, trängande och spända och ändå står portalen öppen för förståelse, förnyelse och kanske förlåtelse för alla mänsklighetens vurpor – både i relationen till planeten, kropparna och medvetandena som pressats till sina yttersta gränser.
Här kallar något på oss; urkraften, vattnet, den gamla guden – källan, huden, märgen – trumman.
Ragnhild Lekberg
Intendent för utställningar, Växjö konsthall
_______(1) “Förstärkt verklighet” på engelska “augmented reality”, AR. Förstärkt verklighet är en direktsänd betraktelse av en fysisk, verklighetstrogen miljö vars element förstärks (eller kompletteras) med datorgenererade sinnesintryck som ljud, video, grafik eller GPS-data.
![]()
Nyckeln som vrider upp världen har trängt genom miljoner kroppar, stänglar, mycel och mineraler och fyllt dem med liv. Den ständiga födaren – vattnet – arbetar med allt i dimma, snötäcken och störtfloder. Fyller, gör hålrum och formar sig i alla de skepnader som befolkar vår jord. I Through the Marrow of the Skin arbetar Åsa Cederqvist utifrån egna erfarenheter med vattnets, kroppens och andens bräcklighet i en utmattad värld och mänsklighet.
Vattnet har alltid varit nyckfullt. Som en av de gamla gudarna, som både gav goda förutsättningar och skakade fundamenten för existensen. Och precis som andra okontrollerbara krafter lever vattenanden som vi möter i verken The Source och The Essence under pressade omständigheter. Människan buteljerar, förorenar och slösar med det enda materialet, den gamla guden, gudinnan, livsanden, nyckeln till livet. Genom källor och avlopp kommer och går ett flöde som vi inte längre kan ta för givet. Detsamma går att säga om de många som lever i en vattnets metafor. Vi förpackar livsenergin och säljer den till högstbjudande. Vi arbetar i vilt flöde och försöker upprätthålla våra egna och andras liv. Men tar slut, torkar ihop och krackelerar när de fossila depåerna töms snabbare än de hinner fyllas på.
Huden, som följer och håller ihop allt det mjuka, är membranet mellan oss ochannan materia och ytan där omgivningen kan förnimmas. Den blir också till hinnan som skyddar och frammanar övergången mellan den fysiska omgivningen och allt det som inte går att ta på. Allt passerar genom den och allt ska den skydda. Hjärtats rytm trummar i takt till uråldriga ceremonier och transtillstånd som ska hylla, blidka och återknyta till de krafter som vi jordevarelser inte kan kontrollera. Huden, trumman – den töjs, bänds, veckar sig och trots alla hudvårdsrutiner hamnar vi åter i transformation och blir något annat. På huden gör både döden och livet reklam.
Cederqvists textila skulpturer söker sig ut från en digital sfär och blir påtagliga varelser som sträcker, bänder och tar köttig plats. I den förstärkta verkligheten(1) vill vattnet sprida sitt budskap på ett sätt som vi kanske kan förstå genom vår digitala nyfikenhet. Urkrafterna lånar samtidens språk och ger utrymme för andra organismer att besöka oss i våra fysiska rum. I Cederqvists universum sker ett utbyte där det finns plats och tillåtelse att låsa upp annars låsta dörrar och färdas över verklighetens gränser – så som vi uppfattar dem. Där finns det urlakade, trängande och spända och ändå står portalen öppen för förståelse, förnyelse och kanske förlåtelse för alla mänsklighetens vurpor – både i relationen till planeten, kropparna och medvetandena som pressats till sina yttersta gränser.
Här kallar något på oss; urkraften, vattnet, den gamla guden – källan, huden, märgen – trumman.
Ragnhild Lekberg
Intendent för utställningar, Växjö konsthall
_______(1) “Förstärkt verklighet” på engelska “augmented reality”, AR. Förstärkt verklighet är en direktsänd betraktelse av en fysisk, verklighetstrogen miljö vars element förstärks (eller kompletteras) med datorgenererade sinnesintryck som ljud, video, grafik eller GPS-data.
